Ordlista för modelljärnväg
Alla fackord inom modelljärnväg och järnväg, från parallellspår till vändslinga – begripligt förklarade, med schematiska bilder av spårplaner.
A
Analog och digital körning
Vid analog körning styr spänningen i spåret alla lok på en strömkrets samtidigt; flera tåg kräver separata avsnitt. Vid…
Anläggningsform (rektangel, L, U)
Anläggningsformen beskriver grundformen sedd uppifrån: den rektangulära skivan är klassikern, L- och U-formar utnyttjar…
Avkopplingsskena
En avkopplingsskena kopplar isär koppel på en bestämd plats – mekaniskt via en ramp eller elektromagnetiskt med en…
B
Ballast (spår med banvall)
Ballasten är stenbädden under spåret. Spår med banvall (t.ex. Märklin C-räls, Roco geoLine, Kato Unitrack) har en fast…
Banunderbyggnad
Banunderbyggnaden (kort även banbädden) är underlaget som spåret läggs på – på öppen linje ofta en remsa av bräda eller…
Böjd skena (kurva)
Den böjda skenan är en krökt spårbit med fast radie och vinkel (t.ex. 30°). Spårsystemen har flera stegvisa radier (R1,…
E
F
Flexräls
Flexrälsen är en böjbar spårbit (oftast cirka 90 cm lång) som kan formas fritt och kapas till rätt längd. Den fyller…
Framkant (anläggningens kant)
Anläggningens kant är skivans yttre rand – gränsen mellan modell och golv. Den spelar roll i planeringen, eftersom ett…
Fri höjd (genomfartshöjd)
Den fria höjden (även genomfartshöjd) är det lodräta avståndet mellan rälsöverkant och det som ligger ovanför –…
Fria rummet
Fria rummet är utrymmet runt spåret som måste hållas fritt för att fordonen ska kunna passera – åt sidorna…
G
H
H0
Skala H0 (på tyska uttalat ”Halb-Null”, ’halv noll’, 1:87, spårvidd 16,5 mm) är överlägset den vanligaste skalan för…
Helix (spårskruv)
Helixen leder spåret i en spiral över flera varv uppåt eller nedåt – det sätt som tar minst plats för att förbinda…
Hinderfri längd
Den hinderfria längden är den del av ett spår som tåg verkligen kan använda – mätt mellan växlarnas…
Hinderfrihetspunkt
Hinderfrihetspunkten är den punkt vid en växel eller korsning fram till vilken ett fordon får stå på det ena spåret…
Hjärtstycke
Hjärtstycket är punkten i en växel eller korsning där två räler korsar varandra. Modellväxlar har strömförande…
Hundben
Hundbenet är en oval som tryckts ihop på mitten: två vändkurvor i ändarna och mellan dem två spår tätt intill varandra,…
K
Kontaktledning
Kontaktledningen förser elektriska lok med ström via kontakttråden. På modelljärnvägen är den oftast bara en…
Koppel
Kopplet förbinder fordonen till ett tåg. I modellen finns många system (bygelkoppel, klokoppel, kortkoppel med kuliss).…
Korsning
I en korsning skär två spår varandra utan att ett fordon kan byta från det ena till det andra – det finns inga rörliga…
Kortkoppel (kortkopplingskuliss)
Ett kortkoppel håller intilliggande vagnar tätt ihop på raksträcka, men låter avståndet bli större av sig självt i…
Krön och svacka
Krön och svacka är de två formerna av en vertikal övergång i höjdprofilen: krönet vid övergången från stigning till…
Kurvväxel
Kurvväxeln ligger helt i kurvan: både rakspåret och det avvikande spåret är krökta (inner- och ytterkurva). Den ger…
L
Lokstall (ringlokstall)
Lokstallet är lokens garage. Ringlokstallet har stallspåren i en cirkelbåge runt en vändskiva – den typiska bilden av…
Lokstation (lokdepå)
Lokstationen är lokens hemmadepå: service, kolning, vattning, översyn, uppställning. Typiska delar: vändskiva,…
Lutning
Lutningen anger hur mycket ett spår stiger – som procent (höjdökning per sträcka, t.ex. 3 % = 3 cm på 100 cm) eller som…
Längd över buffertar (Löb)
Löb är ett fordons totala längd från buffertkant till buffertkant – standardmåttet i tillverkarnas kataloger. Summan av…
M
Materiallista
Materiallistan (på engelska BOM, bill of materials) visar alla artiklar i en spårplan med antal: varje spårbit, varje…
Minsta kurvradie
Minsta kurvradie är den minsta radie som ett fordon eller en anläggning klarar. Tillverkarna anger en minsta radie för…
Modul / sektion
Modul- och sektionsbygge delar upp anläggningen i delar som går att transportera. Sektioner är individuella delar av en…
Motväxel och medväxel
Växelns läge i förhållande till körriktningen beskriver från vilket håll ett tåg kör över växeln. Motväxel (facing)…
Mötesspår (förbigångsspår)
Mötesspåret ligger parallellt med det genomgående huvudspåret och är anslutet med växlar i båda ändar. Ett tåg kan…
N
O
P
R
Radie (nominell radie)
En kurvas radie anges som nominell radie, mätt till spårets mitt – så anger tillverkarna den. Små radier sparar plats…
Rak skena
Den raka skenan är grundelementet i varje spårsystem och finns i flera normerade längder som kompletterar systemets…
Ramverk
Ramverket bär anläggningen: ram, ben, spant, banunderbyggnad. Ett stabilt, vridstyvt ramverk förhindrar att spåret slår…
Rangering
Rangering är att flytta enskilda fordon och vagngrupper utanför tågfärden: ställa ut vagnar, bilda tåg, låta loket gå…
Rullande materiel
Rullande materiel är samlingsnamnet för allt som rullar på räls: lok, motorvagnar, person- och godsvagnar. Vid…
Runtgång
Runtgång betyder att flytta loket från ena änden av tåget till den andra – till exempel för att dra ut ett ankommet tåg…
Runtgångsspår
Runtgångsspåret låter loket köra runt sitt eget tåg och ställa sig i andra änden – oumbärligt i en säckstation och för…
Räl (rälsprofil)
Rälen är den profil av stål eller nysilver som hjulen rullar på. Modellspår skiljer sig i profilhöjd (anges som Code,…
S
S-kurva
En S-kurva uppstår när två kurvor med motsatt krökning möts direkt – tåget styrs utan raksträcka emellan genast åt…
Segmentvändskiva
Segmentvändskivan är vändskivans lillasyster: bryggan sveper bara över en cirkelsektor i stället för hela cirkeln. Den…
Sicksackanslutning (sicksackspår)
Vid en sicksack- eller switchback-anslutning når man ett lastspår bara genom att byta riktning: tåget kör förbi…
Skala (H0, N, TT, Z, G)
Skalan anger den normerade storleksklassen för en modelljärnväg – den bestämmer både förminskningen och spårvidden. De…
Skala 0
Skala 0 (1:45, spårvidd 32 mm) var standardstorleken under plåtleksakernas tid; i dag är den en nisch för stora, mycket…
Skala 1
Skala 1 (1:32, spårvidd 45 mm) räknas som modelljärnvägens kungaklass: stora, tunga, påkostade modeller – en del med…
Skala som förhållande (1:87)
Skalan som förhållande anger hur mycket modellen är förminskad jämfört med förebilden. I H0 (1:87) motsvarar 1 cm på…
Skarvjärn
Skarvjärn är små skarvbitar av metall eller plast som förbinder rälsändarna på två spårbitar mekaniskt och elektriskt.…
Skiva
Skivan är anläggningens grundyta, där spår och landskap byggs upp. I Trackplanner bestämmer du dess form som rektangel,…
Skuggbangård
Skuggbangården är en dold uppställningsgrupp – under anläggningen, bakom kulissen eller på en lägre nivå. Där väntar…
Sliper
Slipers ligger tvärs under rälerna; de håller spårvidden och för ner lasten i underlaget. Modellspår efterliknar…
Smalspår (H0e, H0m)
Smalspåriga banor har hos förebilden en mindre spårvidd än normalspåret (t.ex. 750 mm eller 1 000 mm). I modellen…
Spår
Spåret är järnvägens körbana: två räler som hålls på slipers med fast avstånd (spårvidden). Inom modelljärnväg säljs…
Spåravstånd (spårmittavstånd)
Spåravståndet är avståndet mellan mittlinjerna på två parallella spår. Varje spårsystem har ett standardavstånd (i H0…
Spårgrupp
Spårgruppen är knippet av parallella spår som växer fram ur en växelgata – som strängarna på en harpa. Typiska platser:…
Spårplan
Spårplanen är en skalenlig ritning av en modelljärnvägsanläggning i fågelperspektiv: spår, växlar, skiva, ofta också…
Spårsystem
Ett spårsystem är en tillverkares samordnade spårsortiment med fasta geometriska raster: radier, längder, växelvinklar…
Spårvidd
Spårvidden är avståndet mellan innerkanterna på de två rälerna. Hos förebilden är normalspåret 1 435 mm; i modellen…
Stickspår
Ett stickspår slutar blint vid en stoppbock – det har bara en infart. Stickspår är grundformen för uppställnings-,…
Stoppbock
Stoppbocken avslutar ett stickspår: den hindrar fordon från att rulla förbi spårets ände. På spårplanen markerar…
Symmetrisk växel (Y-växel)
I en symmetrisk växel (Y-växel) går båda spåren ut symmetriskt åt vänster och höger – något ”rakt” huvudspår finns…
Säckstation
I en säckstation slutar alla spår blint vid en stoppbock – tågen kör in framåt och ut igen bakåt (eller efter runtgång…
T
Travers (skjutbord)
Traversen flyttar fordon i sidled mellan parallella spår – i stället för att vrida som vändskivan kör bryggan på…
Trevägsväxel
Trevägsväxeln förenar två växlar i en spårbit: från rakspåret går den både åt vänster och åt höger, och dessutom…
Triangelspår
Triangelspåret förbinder tre linjer med tre växlar till en triangel. Bieffekt: fordon som kör hela varvet genom…
TT
Skala TT (1:120, spårvidd 12 mm, ”Table Top”) ligger mellan H0 och N: märkbart mer anläggning på samma yta än i H0, men…
Tunnel
Tunneln leder linjen dold genom ”berget” – på modelljärnvägen är den ofta mindre en landskapsdetalj och mer ett snyggt…
Tvåräls / treräls (mittledare)
I tvårälssystem (likström, t.ex. Piko, Roco, Fleischmann) går strömmen genom de två rälerna – beroende av polariteten,…
Tåglängd
Tåglängden är ett tågsätts totala längd (summan av Löb). Tumregel för en välavvägd anläggning: stationsspåren bör vara…
Tågsätt
Ett tågsätt är den fasta sammansättningen av lok och vagnar. För planeringen räknas framför allt den totala längden:…
U
V
Vertikalkurva
Vertikalkurvan är den avrundade övergången mellan två spåravsnitt med olika lutning – vid foten av en backe (svacka)…
Vändskiva
Vändskivan vänder lok på en brygga och fördelar dem på utstrålande spår – klassiskt framför ringlokstallet på…
Vändslinga
Vändslingan leder ett spår i en slinga på 180° tillbaka till sig självt – tåget återvänder i motsatt riktning till…
Växel
Växeln delar ett spår i två riktningar: från rakspåret går det avvikande spåret ut, åt vänster eller höger beroende på…
Växelförbindelse
Växelförbindelsen förbinder två parallella spår med två motriktade växlar, så att tågen kan byta spår. Två korsande…
Växelgata
En växelgata är en följd av flera växlar efter varandra som fördelar fordon mellan parallella spår – den typiska bilden…
Växelmotor
Växelmotorn ställer om växeln på distans – elektromagnetiskt, med motor eller med servo. Motorer under skivan syns…
Växelområde
Växelområdet är området med växlar vid infarten till en station, där linjen förgrenar sig ut på stationsspåren. Hur det…
Växeltunga
Växeltungorna är de två rörliga, tillspetsade rälerna i en växel. Beroende på läge ligger de an mot den ena eller andra…
Skalor och epoker
Epok
Epokerna (I till VI) delar in järnvägshistorien i tidsavsnitt – från de tyska delstatsbanornas tid (epok I) via…
G (trädgårdsjärnväg)
Skala G (cirka 1:22,5 på spår med 45 mm spårvidd) är trädgårdsjärnvägen: väderbeständiga stora modeller för drift…
H0
Skala H0 (på tyska uttalat ”Halb-Null”, ’halv noll’, 1:87, spårvidd 16,5 mm) är överlägset den vanligaste skalan för…
N
Skala N (1:160, spårvidd 9 mm) är den näst vanligaste skalan: ungefär hälften så stor som H0 – samma anläggning ryms på…
OO (brittisk)
Skala OO (1:76) går på samma spår med 16,5 mm spårvidd som H0, men fordonen är något större – den historiskt framvuxna…
Skala (H0, N, TT, Z, G)
Skalan anger den normerade storleksklassen för en modelljärnväg – den bestämmer både förminskningen och spårvidden. De…
Skala 0
Skala 0 (1:45, spårvidd 32 mm) var standardstorleken under plåtleksakernas tid; i dag är den en nisch för stora, mycket…
Skala 1
Skala 1 (1:32, spårvidd 45 mm) räknas som modelljärnvägens kungaklass: stora, tunga, påkostade modeller – en del med…
Skala som förhållande (1:87)
Skalan som förhållande anger hur mycket modellen är förminskad jämfört med förebilden. I H0 (1:87) motsvarar 1 cm på…
Smalspår (H0e, H0m)
Smalspåriga banor har hos förebilden en mindre spårvidd än normalspåret (t.ex. 750 mm eller 1 000 mm). I modellen…
Spårvidd
Spårvidden är avståndet mellan innerkanterna på de två rälerna. Hos förebilden är normalspåret 1 435 mm; i modellen…
TT
Skala TT (1:120, spårvidd 12 mm, ”Table Top”) ligger mellan H0 och N: märkbart mer anläggning på samma yta än i H0, men…
Z
Skala Z (1:220, spårvidd 6,5 mm) är den minsta av de vanliga skalorna och lanserades 1972 av Märklin som ”mini-club”.…
Spårmaterial och spårgeometri
Avkopplingsskena
En avkopplingsskena kopplar isär koppel på en bestämd plats – mekaniskt via en ramp eller elektromagnetiskt med en…
Ballast (spår med banvall)
Ballasten är stenbädden under spåret. Spår med banvall (t.ex. Märklin C-räls, Roco geoLine, Kato Unitrack) har en fast…
Böjd skena (kurva)
Den böjda skenan är en krökt spårbit med fast radie och vinkel (t.ex. 30°). Spårsystemen har flera stegvisa radier (R1,…
Flexräls
Flexrälsen är en böjbar spårbit (oftast cirka 90 cm lång) som kan formas fritt och kapas till rätt längd. Den fyller…
Fri höjd (genomfartshöjd)
Den fria höjden (även genomfartshöjd) är det lodräta avståndet mellan rälsöverkant och det som ligger ovanför –…
Fria rummet
Fria rummet är utrymmet runt spåret som måste hållas fritt för att fordonen ska kunna passera – åt sidorna…
Krön och svacka
Krön och svacka är de två formerna av en vertikal övergång i höjdprofilen: krönet vid övergången från stigning till…
Lutning
Lutningen anger hur mycket ett spår stiger – som procent (höjdökning per sträcka, t.ex. 3 % = 3 cm på 100 cm) eller som…
Minsta kurvradie
Minsta kurvradie är den minsta radie som ett fordon eller en anläggning klarar. Tillverkarna anger en minsta radie för…
Radie (nominell radie)
En kurvas radie anges som nominell radie, mätt till spårets mitt – så anger tillverkarna den. Små radier sparar plats…
Rak skena
Den raka skenan är grundelementet i varje spårsystem och finns i flera normerade längder som kompletterar systemets…
Räl (rälsprofil)
Rälen är den profil av stål eller nysilver som hjulen rullar på. Modellspår skiljer sig i profilhöjd (anges som Code,…
S-kurva
En S-kurva uppstår när två kurvor med motsatt krökning möts direkt – tåget styrs utan raksträcka emellan genast åt…
Skarvjärn
Skarvjärn är små skarvbitar av metall eller plast som förbinder rälsändarna på två spårbitar mekaniskt och elektriskt.…
Sliper
Slipers ligger tvärs under rälerna; de håller spårvidden och för ner lasten i underlaget. Modellspår efterliknar…
Spår
Spåret är järnvägens körbana: två räler som hålls på slipers med fast avstånd (spårvidden). Inom modelljärnväg säljs…
Spåravstånd (spårmittavstånd)
Spåravståndet är avståndet mellan mittlinjerna på två parallella spår. Varje spårsystem har ett standardavstånd (i H0…
Spårsystem
Ett spårsystem är en tillverkares samordnade spårsortiment med fasta geometriska raster: radier, längder, växelvinklar…
Stoppbock
Stoppbocken avslutar ett stickspår: den hindrar fordon från att rulla förbi spårets ände. På spårplanen markerar…
Vertikalkurva
Vertikalkurvan är den avrundade övergången mellan två spåravsnitt med olika lutning – vid foten av en backe (svacka)…
Övergångskurva
En övergångskurva ger en mjuk övergång mellan raksträcka och cirkelbåge: krökningen ökar gradvis i stället för att…
Växlar och korsningar
Dubbel korsningsväxel (DKV)
DKV:n kombinerar en korsning med fyra par växeltungor: fordon kan korsa båda spåren och byta mellan dem i båda…
Enkel korsningsväxel (EKV)
EKV:n kombinerar korsning och växel: förutom att korsa finns exakt en förbindelse mellan de två spåren. Den är det…
Hjärtstycke
Hjärtstycket är punkten i en växel eller korsning där två räler korsar varandra. Modellväxlar har strömförande…
Korsning
I en korsning skär två spår varandra utan att ett fordon kan byta från det ena till det andra – det finns inga rörliga…
Kurvväxel
Kurvväxeln ligger helt i kurvan: både rakspåret och det avvikande spåret är krökta (inner- och ytterkurva). Den ger…
Motväxel och medväxel
Växelns läge i förhållande till körriktningen beskriver från vilket håll ett tåg kör över växeln. Motväxel (facing)…
Spårgrupp
Spårgruppen är knippet av parallella spår som växer fram ur en växelgata – som strängarna på en harpa. Typiska platser:…
Symmetrisk växel (Y-växel)
I en symmetrisk växel (Y-växel) går båda spåren ut symmetriskt åt vänster och höger – något ”rakt” huvudspår finns…
Trevägsväxel
Trevägsväxeln förenar två växlar i en spårbit: från rakspåret går den både åt vänster och åt höger, och dessutom…
Växel
Växeln delar ett spår i två riktningar: från rakspåret går det avvikande spåret ut, åt vänster eller höger beroende på…
Växelförbindelse
Växelförbindelsen förbinder två parallella spår med två motriktade växlar, så att tågen kan byta spår. Två korsande…
Växelgata
En växelgata är en följd av flera växlar efter varandra som fördelar fordon mellan parallella spår – den typiska bilden…
Växelmotor
Växelmotorn ställer om växeln på distans – elektromagnetiskt, med motor eller med servo. Motorer under skivan syns…
Växeltunga
Växeltungorna är de två rörliga, tillspetsade rälerna i en växel. Beroende på läge ligger de an mot den ena eller andra…
Spårfigurer och anläggningsformer
Genomgångsstation
I en genomgångsstation fortsätter linjen på båda sidor – tågen stannar och kör vidare i samma riktning. Den vanligaste…
Helix (spårskruv)
Helixen leder spåret i en spiral över flera varv uppåt eller nedåt – det sätt som tar minst plats för att förbinda…
Hinderfri längd
Den hinderfria längden är den del av ett spår som tåg verkligen kan använda – mätt mellan växlarnas…
Hinderfrihetspunkt
Hinderfrihetspunkten är den punkt vid en växel eller korsning fram till vilken ett fordon får stå på det ena spåret…
Hundben
Hundbenet är en oval som tryckts ihop på mitten: två vändkurvor i ändarna och mellan dem två spår tätt intill varandra,…
Industrispår
Industrispåret (hos förebilden anslutningsspår) förbinder en ”kund” – fabrik, lastgata, godsmagasin, hamn – med linjen…
Lokstall (ringlokstall)
Lokstallet är lokens garage. Ringlokstallet har stallspåren i en cirkelbåge runt en vändskiva – den typiska bilden av…
Lokstation (lokdepå)
Lokstationen är lokens hemmadepå: service, kolning, vattning, översyn, uppställning. Typiska delar: vändskiva,…
Mötesspår (förbigångsspår)
Mötesspåret ligger parallellt med det genomgående huvudspåret och är anslutet med växlar i båda ändar. Ett tåg kan…
Oval
Spårovalen är den enklaste slutna spårfiguren: två halvcirklar som binds ihop av raka sträckor. Nästan varje startsats…
Parallellspår
Ett parallellspår går på fast spåravstånd bredvid ett befintligt spår – som andra linjespår, stationsspår eller…
Punkt-till-punkt-anläggning (point-to-point)
På en punkt-till-punkt-anläggning kör tågen från den ena ändpunkten till den andra (t.ex. från säckstation till…
Runtgångsspår
Runtgångsspåret låter loket köra runt sitt eget tåg och ställa sig i andra änden – oumbärligt i en säckstation och för…
Segmentvändskiva
Segmentvändskivan är vändskivans lillasyster: bryggan sveper bara över en cirkelsektor i stället för hela cirkeln. Den…
Sicksackanslutning (sicksackspår)
Vid en sicksack- eller switchback-anslutning når man ett lastspår bara genom att byta riktning: tåget kör förbi…
Skuggbangård
Skuggbangården är en dold uppställningsgrupp – under anläggningen, bakom kulissen eller på en lägre nivå. Där väntar…
Spårplan
Spårplanen är en skalenlig ritning av en modelljärnvägsanläggning i fågelperspektiv: spår, växlar, skiva, ofta också…
Stickspår
Ett stickspår slutar blint vid en stoppbock – det har bara en infart. Stickspår är grundformen för uppställnings-,…
Säckstation
I en säckstation slutar alla spår blint vid en stoppbock – tågen kör in framåt och ut igen bakåt (eller efter runtgång…
Travers (skjutbord)
Traversen flyttar fordon i sidled mellan parallella spår – i stället för att vrida som vändskivan kör bryggan på…
Triangelspår
Triangelspåret förbinder tre linjer med tre växlar till en triangel. Bieffekt: fordon som kör hela varvet genom…
Uppställningsspår
På uppställningsspåret står lok, vagnar eller hela tåg som inte kör just nu. Oftast är det ett stickspår: anslutet med…
Utdragsspår
Utdragsspåret är ett stickspår i kanten av en station eller en uppställningsgrupp, dit rangerloket ”drar ut”…
Vändskiva
Vändskivan vänder lok på en brygga och fördelar dem på utstrålande spår – klassiskt framför ringlokstallet på…
Vändslinga
Vändslingan leder ett spår i en slinga på 180° tillbaka till sig självt – tåget återvänder i motsatt riktning till…
Växelområde
Växelområdet är området med växlar vid infarten till en station, där linjen förgrenar sig ut på stationsspåren. Hur det…
Överlämningsbangård (interchange)
En överlämningsbangård (eng. interchange) är platsen där vagnar lämnas över mellan den modellerade anläggningen och…
Anläggningsbygge
Anläggningsform (rektangel, L, U)
Anläggningsformen beskriver grundformen sedd uppifrån: den rektangulära skivan är klassikern, L- och U-formar utnyttjar…
Banunderbyggnad
Banunderbyggnaden (kort även banbädden) är underlaget som spåret läggs på – på öppen linje ofta en remsa av bräda eller…
Framkant (anläggningens kant)
Anläggningens kant är skivans yttre rand – gränsen mellan modell och golv. Den spelar roll i planeringen, eftersom ett…
Modul / sektion
Modul- och sektionsbygge delar upp anläggningen i delar som går att transportera. Sektioner är individuella delar av en…
Nivå
Nivåer delar upp anläggningen i höjdled: synlig huvudnivå, under den en skuggbangård, ovanför kanske en bibana.…
Ramverk
Ramverket bär anläggningen: ram, ben, spant, banunderbyggnad. Ett stabilt, vridstyvt ramverk förhindrar att spåret slår…
Skiva
Skivan är anläggningens grundyta, där spår och landskap byggs upp. I Trackplanner bestämmer du dess form som rektangel,…
Tunnel
Tunneln leder linjen dold genom ”berget” – på modelljärnvägen är den ofta mindre en landskapsdetalj och mer ett snyggt…
Fordon och drift
Analog och digital körning
Vid analog körning styr spänningen i spåret alla lok på en strömkrets samtidigt; flera tåg kräver separata avsnitt. Vid…
Kontaktledning
Kontaktledningen förser elektriska lok med ström via kontakttråden. På modelljärnvägen är den oftast bara en…
Koppel
Kopplet förbinder fordonen till ett tåg. I modellen finns många system (bygelkoppel, klokoppel, kortkoppel med kuliss).…
Kortkoppel (kortkopplingskuliss)
Ett kortkoppel håller intilliggande vagnar tätt ihop på raksträcka, men låter avståndet bli större av sig självt i…
Längd över buffertar (Löb)
Löb är ett fordons totala längd från buffertkant till buffertkant – standardmåttet i tillverkarnas kataloger. Summan av…
Materiallista
Materiallistan (på engelska BOM, bill of materials) visar alla artiklar i en spårplan med antal: varje spårbit, varje…
Rangering
Rangering är att flytta enskilda fordon och vagngrupper utanför tågfärden: ställa ut vagnar, bilda tåg, låta loket gå…
Rullande materiel
Rullande materiel är samlingsnamnet för allt som rullar på räls: lok, motorvagnar, person- och godsvagnar. Vid…
Runtgång
Runtgång betyder att flytta loket från ena änden av tåget till den andra – till exempel för att dra ut ett ankommet tåg…
Tvåräls / treräls (mittledare)
I tvårälssystem (likström, t.ex. Piko, Roco, Fleischmann) går strömmen genom de två rälerna – beroende av polariteten,…
Tåglängd
Tåglängden är ett tågsätts totala längd (summan av Löb). Tumregel för en välavvägd anläggning: stationsspåren bör vara…
Tågsätt
Ett tågsätt är den fasta sammansättningen av lok och vagnar. För planeringen räknas framför allt den totala längden:…